Månadens artikel: Star Fox

December månads retroartikel.

I höstas kom Rares första och även sista spel till Nintendo GameCube som skulle stärka varumärket Star Fox. För tio år sedan var det ett annat brittiskt företag som hjälpte Nintendo att grunda spelserien.

STAR FOX

NINTENDO · SNES · 1993

Fox McClouds äventyr tog sin början 1993, då Nintendo tillsammans med den brittiska speltillverkaren Argonaut släppte Star Fox. Men redan under spelseriens europeiska jungfrufärd råkade den ut för problem. Det visade sig att ett annat företag hade patent på namnet Star Fox, så Nintendo fick helt sonika döpa om spelet till Starwing. Samma problem upprepade sig 1997 när Star Fox 64 tvingades döpa om sig till Lylat Wars när det emigrerade över Atlanten. För oss har Star Fox alltid varit Star Fox, och därför är vi taksamma för att det senaste spelet i serien nu faktiskt får behålla sitt namn, Star Fox Adventure.

Samarbete mellan Japan och Storbritannien
Kollaborationer mellan japanska och västerländska företag existerar idag, om än inte i någon större omfattning, men i början av nittiotalet var det något unikt. När Nintendo närmade sig Jez Sans spelbolag Argonaut för att få hjälp med att utveckla en grafikaccelerator kunde inte den unge speldesignern inte tacka nej. Nintendos ambition med projektet var att ge Super Nintendos processor hjälp med att rita upp polygoner på skärmen i en vettig hastighet. Anledningen till att Nintendo ens närmade sig ett så litet bolag som Argonaut var spelet Starglider till Commodore 64, ett av de första spelen som utnyttjade någon form av 3D-teknik. Tillsammans med Nintendo utvecklade Argonaut Super FX-chipet; en av de första grafikacceleratorerna och än idag en av världens mest sålda 3D-RISC-processor. Resultatet av sammarbetet blev Star Fox (Starwing i Europa), ett spel som kombinerade Nintendos osvikliga detaljkänsla och Argonauts tekniska kompetens.

Kamrater och trasiga handkontroller
Star Fox var ett shoot ’em up som lade yngden på äventyr. Trots att spelaren alltid var förpassad till rymdskeppet Arwing, så flög det hela tiden lagkamrater runtom en. Peppy, Falcon och Slippy var hårdnackade bundsförvanter med olika typer av humör och attackstilar. Tack vare dem kändes Star Fox aldrig ensamt som många andra shoot ’em up tenderar att göra.
   En annan intressant faktor med spelet var dess banupplägg. Vägen från planeten Coneria  till planeten Venom där spelets skurk, Andros, gömde sig var fylld med alternativa vägar. Genom att flygga och skjuta ned fiendernas styrkor öppnade man dessa alternativa vägar som ledde till dolda planetsystem. Det var inte alltid lätt att ta sig dit, ibland kändes det omöjligt. Star Fox var ingalunda ett lätt spel, den tredje svårighetsgraden tog knäcken på de flesta.
För att då inte tal om spelets bossa som säkert har legat till grund för sömnlösa nätteroch sönderslagna handkontroller.
Star Fox var ett snyggt, snabbt och svårt spel. Ett spel som idag visserligen är visuellt tandlöst, men fortfarande kan bjuda upp till match.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.